Om jag hade ett hem nu hade jag farit dit



Men tyvärr så har jag inte det. Så jag får sitta här utan någonstans att ta vägen, utan någon trygghet, och gråta mina tårar.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0